Kapitel 57

Dom kommande månaderna var ingenting som vanligt i huset och varje gång Clara tog upp ämnet om Marcias barn så valde Liam att helt enkelt ignorera henne. Hon lärde sig med tiden att inte prata om det och först då började deras relation närma sig ett någorlunda mer normalt stadie.


Men det var inte bara Clara som kom i vägen för Liams annorlunda sätt att hantera saker. Ena stunden kunde han vara framme och känna på hennes mage och verka full av förväntan inför att bli pappa.


Bara för att en timme senare komma fram till henne för att klaga på absolut vad som helst och utan ens en tanke på att respektera hennes privatliv. Det gick så långt att hon började prata om att flytta, men så fort Liam hörde talas om det så var han snabb med att förbjuda henne från att ta hans barn ifrån honom och hon visste att hon inte skulle klara av att ta hand om barnet helt själv. Så tills vidare var hon fast i huset.


Några veckor innan Marcias förlossning var planerad så kom det även fram att Clara var gravid. Liam hade länge lovat henne att dom skulle skaffa barn tillsammans och hon var så glad över att det äntligen var på gång att hon kunde sluta att tänka på situationen i huset för en stund.


Så var det till slut dags, Marcia skrek av smärtan och både Rakel och Clara fick lite panik innan dom lyckades samla sig tillräckligt för att hjälpa henne. Liam reagerade inte mycket alls, men med allt som hände var det ingen som la märke till honom heller.


Efter mycket jobb från Marcias sida så kom lilla Willia till världen och stolta faster Rakel blev blixtförälskad i henne och var framme för att gosa och ta hand om henne så ofta hon hade tid.


Marcia var däremot inte alls lika beredd på vad föräldraskapet innebar och hon blev rent av galen så fort Willia skrek och hon hade även svårt att knyta an till sin dotter.

En morgon vaknade Rakel av att Willia skrek i rummet brevid. När hon inte tystnade på ett tag så gick hon för att kolla. Marcia hade tagit alla sina kläder och saker och lämnat en lapp på barnsängen som sa "Förlåt". Med det var hon borta.


Rakel kände sig otroligt ledsen för Willias skull, men hon hade sedan ett tag tillbaka planerat att lämna huset och hur mycket hon än ville ta hand om sin brorsdotter så kunde hon inte stanna kvar. Hon hade valt att flytta till en annan stad då hon misslyckats så länge med att hitta kärleken i Appaloosa Plains och eftersom hon vill ha en stor familj hade hon inte tid att vänta längre. När det var dags för henne att ge sig av samlades till och med hembiträdet för att ta farväl.


Med det så var Clara och Liam ensamma med Willia i huset. Clara hade svårt att vara nöjd över att Marcia var borta då huvudansvaret för Willia nu lagts på henne, ännu värre var att hennes illamående bara förvärrades under hela graviditeten och inte längre höll sig till enbart morgonen.


Nu när dom var ensamma i huset kändes det så stort och fyllt av dåliga minnen för Clara att hon snart frågade om dom kunde bygga om innan barnet föddes. Liam kände att det var något han faktiskt kunde göra för henne och när byggarbetarna lämnade tomten kunde man inte ens känna igen sig. Vid flytten av koplantan gick det dock åt en av arbetarna som inte kunde hålla tassarna borta från tårtan, men Liam valde att inte berätta det för Clara utan hade det som ett eget litet minne han kunde le åt ibland.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar