Kapitel 139

Elmer och Rafaels födelsedag inföll på samma dag som balen, det innebar att dom flesta hade tankarna på annat håll och några av syskonen var frånvarande. Det gjorde dock inte bröderna något när dom hade sina viktigaste tjejer där för att fira med dom.

Elmer och Alva hade hållt ihop i några år nu, när hon fick jobb i Bridgeport och undrade om han ville följa med henne så tvekade han inte en sekund. Familjen hade inte fått mycket tid att förbereda sig på hans avfärd då flytten skulle bli av samma vecka. Men han var helt inställd på att dela sitt liv med Alva och hon kände likadant.

Audrian tittade noga på Rafael.
"Du ser inte så annorlunda ut.."
"Konstigt, för jag känner mig precis likadan."
"Heh, tårta på ditt rum?"

"Vad är det?"
Rafael tittade oroligt på henne, hon var försunken i tankar och tog en stund på sig att reagera på vad han sagt.
"Jag vet inte.. Inget.. Allt.. Tiden går så fort och allt förändras så snabbt. Du vet att jag inte gillar förändringar, varför kan saker inte ändras sakta för en gångs skull?"
"Det är väl så livet är, men jag kommer alltid att finnas här för dig."
"Men du är vuxen nu och snart är det min tur.. Då måste jag skaffa ett jobb. Jag vet inte om jag klarar av det."

"Kom här."
Han böjde sig framåt och gav henne en lätt puss på pannan.
"Jag kan skaffa ett jobb, du kan att tjäna pengar på dina målningar så kan vi skaffa ett litet hus tillsammans där inget behöver förändras någonsin."
"Lovar du?"
"Jag lovar."
Hon kröp ihop i hans famn och han kände hur hon slappnade av.

Marvin hade tagit första bästa chans han fick att fly ut i sitt växthus. Han stod inte ut med all stress över kläder, frisyrer och limousiner som hans syskon, Frost för att vara exakt, gormade om i huset. Han föredrog lugnet som hans plantor gav honom och han älskade att vara omgiven av växter. Han spenderade nästan all sin tid där, när växterna fått sin omvårdnad satte han sig ofta och gjorde läxorna, läste en bok eller bara tittade på allt det gröna till solen gick ner.

"Oj, hej.. Jag visste inte att det var någon här."

Han hade varit så inne i sina tankar att han inte hört dörren öppnas bakom sig. Rösten lät lite bekant men han höll fokus på ogräset han höll på att rensa bort istället för att vända sig om. Vem det än var så verkade Marvins tystnad göra besökaren nervös.

"Eh, Ethel ville att jag skulle komma över och se film eftersom ingen av oss hade en dejt till balen.. Det var nåt hon behövde göra först bara och hon har berättat om ditt växthus så jag blev nyfiken."

Det måste vara Kim.. Ethel försöker para ihop mig med främlingar.

"Jag hoppas att jag inte tränger mig på, men skulle jag kunna få hjälpa till? Jag älskar trädgårdsarbete men har ingen trädgård hemma.."