Trillian vet inte vad hon ska göra nu när Kalle gett sig av. Mitt i förvirringen så känns det som en bra idé att ta kontakt med Garret igen och hon åker hem till hans hus. Redan utanför dörren så börjar hon ångra sig men trots att dom inte haft någon kontakt sen det stora bråket så verkar han glad att se henne och efter att ha pratat en stund så bjuder hon hem honom till sig så att dom kan prata ostört.
Dom pratar hela dagen och sen händer något som Trillian verkligen inte planerat, han drar henne till sig och kysser henne, länge. Hon blir alldeles knäsvag och börjar känna den djuriska passionen från dagen dom träffades blossa upp. Det är som att hennes hjärna stänger av och låter åtrån styra, hon kan inte hindra sig.
Dom dras instinktivt till sängen och sover inte på hela natten.
Hon har inte berättat för Garret om att Didrik är hans men han har inget emot att ta hand om honom en stund morgonen efter ändå, när Trillian ligger utmattad i sängen. Hon kan inte låta bli att le när hon ser dom tillsammans och inser hur lika varandra dom faktiskt är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar