I ett hus fyllt av barn kan det inte vara annat än livat på dagarna, det är kuddar, bollar, utklädnader och leksaker spridda överallt och huset hade sett ut mer eller mindre som en soptipp om det inte var för hushållerskan. Embla tycker dock att det är bättre att ha riktigt roligt än att ha det fint omkring sig hela tiden och resten av syskonen håller med. Det är ändå bara Eivin och Embla som minns hur skinande rent huset var när Essibel levde.
Liam spenderar mycket tid på kyrkogården, han står ibland länge och tittar på sina föräldrars gravar och undrar hur livet hade varit om dom levde.
Det han är mest nyfiken på är dock masouleet och det hjälper inte att Embla säger åt honom att det kan vara farligt där inne, han smyger ändå dit ibland för att utforska katakomberna.
Erika fortsätter att komma förbi huset trots att trillingarna inte behöver någon barnvakt längre och en dag, mitt i ett kuddkrig, drar hon Eivin till sig och ger honom en kyss. Han blir alldeles tyst och vet inte vad han ska tro, hon säger ett snabbt hejdå och skyndar sedan iväg med röda kinder.
Eivin funderar länge på vad som hände och bestämmer sig till slut för att han tyckte om det och gärna vill testa igen. Han bjuder över henne dagen efter och frågar om dom kan göra samma sak som igår. "Vadå menar du?" svarar hon osäkert. Han tar mod till sig och ger henne en liten puss på munnen, sekunder senare står dom i varandras armar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar