Kapitel 18

När Didrik är i skolan så passar Trillian på att bjuda över Zacke, men han hinner knappt in på gården innan Trillian känner av en välbekant smärta. Barnet är på väg! Zacke har ingen aning om vad han ska göra men följer instruktioner väldigt bra när Trillian skriker ut dom mitt i värkarna så hon tar sig iväg till sjukhuset med taxi.


Den här gången får hon en dotter och det är en något utmattad men väldigt nöjd mamma som kommer hem. Hon ger barnet namnet Essibel.


När Didrik kommer hem från skolan så sätter hon sig ner och hjälper honom med läxorna samtidigt som hon berättar om hans nya lillasyster. Han ser fram emot den dag då han och Essibel kan leka tillsammans.


Tills dess så roar han sig med en docka som någon skickat till honom. Dom andra barnen i skolan retar honom för den för att den ser så konstig ut, men Didrik tycker att det är den finaste docka han sett.


Nu när Trillians stora mage är borta så har hon än en gång energi till att leka fullt ut med Didrik. Dom hoppar hage, leker tagare och skrattar tillsammans så mycket dom bara kan och Trillian hoppas att hennes lilla familj kan vara lika underbar för alltid. Precis som hon själv aldrig ville växa upp så önskar hon att Didrik och Essibel kunde förbli barn för evigt även om hon vet att det är omöjligt, hon passar hur som helst på att njuta av den här tiden så mycket som möjligt.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar