Kapitel 110

Dagen för bröllopet kom snabbare än väntat. Det var som om tiden hoppat framåt flera veckor bara för att våren skulle anlända snabbare. Det blev mycket glada skratt på gården när gästerna började strömma in och många lyckönskningar.






Själva cermonin var väldigt enkel, med parets egen stil istället för traditionella kläder och och allt annat som brukade omge bröllop. Det fanns inte ett torrt öga i närheten när det var dags för deras första kyss som ett gift par.



Ofelia kände sig så otroligt lycklig när cermonin var över och hon tittade ut över sin familj. Hon hoppades att det snart skulle vara Esters tur att hitta kärleken så att hon kunde få uppleva det hon kände nu. Hon hade en känsla av att den fanns närmare än hennes dotter trodde.


När kylan hade fått gästerna att bege sig hem till sina varma hus och även Ofelia och Cory hade övergett sitt nybyggda lusthus för värmen så fick Ofelia syn på Ester och Mikail genom fönstret.

Så otroligt fina dom är tillsammans, att dom inte ens märker av att det är minusgrader ute.


Där ute dansade dom lugnt till musiken. Till en början hade dom varit omgivna av andra par men även när det sista paret lämnade dansgolvet så ville dom inte slita sig därifrån. 


Ester hade en känsla av att hon behövde vara nära Mik just den här kvällen. Hon la armarna runt hans hals och dom fortsatte att sakta gunga med till musiken.


När hon drog tillbaka huvudet så insåg hon plötsligt hur nära dom egentligen var, en helt ny känsla dök upp inom henne och innan hon visste ordet av hade hon agerat på den.




Det var verkligen på tiden, tänkte Ofelia för sig själv på andra sidan fönstret.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar