Kapitel 126

Rätt som det var så fyllde fyrlingarna år. Till skillnad från alla tvillingar som var väldigt olika hela bunten så var fyrlingarna, trots sin olikhet i utseendet, otroligt lika personligheter vid en första blick. Alla fyra var otroligt lätta att ha att göra med och krävde nästan ingenting för att underhållas. Dom trivdes bäst i varandras sällskap och ville aldrig vara ifrån varandra någon längre stund. Det var lätt att se alla fyra som likadana när dom kom som i ett paket tillsammans, men tittade man lite närmare kunde man se några skillnader i deras personligheter.

Frost, den enda fyrlingen utan vingar. Hans bruna hårfärg förbryllar familjen då ingen kan minnas att den någonsin funnits i släkten. Mikails älvlika elegans och Esters smidighet lyser med sin frånvaro och varje liten rörelse han gör ser på något sätt onaturlig ut, som om han inte var gjord för sin kropp.

Ethel, ensam tjej bland dom 8 syskonen men lika glad för det. Med en älvas elegans och ett stort leende var hon familjens goda fe. Var någon ledsen, orolig eller upprörd så var hon snart där för att lysa upp tillvaron. Hon var väldigt känslig för stämningen i huset och försökte alltid att hålla familjen på bra humör.

Marvin, han gjorde inte mycket väsen av sig men man hittade honom oftast lugnt svävande nära fönster eller lekandes med blommor. Det fanns inget tvivel om saken att om han hade fått vara ute hela dagarna så hade han varit det, om han kunde övertala dom andra tre som hellre höll sig inne i värmen nu när vintern anlänt igen.

Evert, Ester kunde svära på att även när det var full fart på honom så såg han trött ut. Han var helt klart gruppens sjusovare och vaknade inte för något när han väl somnat, vilket han gjorde ofta. Det var många gånger han hittades sovandes i ett hörn en bit ifrån dom andra tre, blev buren till sin säng genom ett hus fyllt av livliga barn utan att vakna till ens lite.

Men dom var inte ensamma om att fylla år, Elmer och Rafael var på väg att ta ett första försiktigt steg ut ur barndomen och ge sig in i dom hormonfyllda tonåren.

Det var otroligt svårt att se några likheter alls mellan dom här två bröderna. För Elmer handlade allt om familjen och han gjorde allt han kunde för att underlätta livet för sina föräldrar och morföräldrar.
Rafaels liv fortsatte att cirkulera runt sig själv, tv:n och Audrian som fortfarande var den enda personen i familjen han stod ut med. Han hade aldrig erkänt det om någon frågade men han hade blivit ganska fäst vid henne vid det här laget.

 Ester hade länge pratat om hur mycket hon tyckte om den gamla bilden hon hade från när alla tvillingar var små och ville samla ihop hela familjen på en bild. Efter många om och men så fick fotografen till slut en bild på alla 14 personer från 3 generationer.