Kapitel 94

Ester sprang fram genom djungeln på alla fyra och kände vinden i pälsen. Runt henne fanns bara träd och hon kände sig fri och lycklig. Hennes starka, randiga ben tog henne lätt över fällda träd, uppför kullar och hon skulle precis ta ett stort språng över en å när allt blev mörkt och hon befann sig i sin säng igen. Hon kunde inte se något i mörkret och låg stilla medan hon lyssnade. Vad hade väckt henne?

Då hörde hon det, det var något som flyttades runt på golvet en bit ifrån sängen. Var det monster? Nä, det kunde det inte vara, det okända ljudet gav henne inte kalla kårar efter ryggraden som monstren brukade. Hon gnuggade sömnen ur ögonen, ställde sig upp och tände lampan. Framför henne satt en kvinna, vars bild hon sett i ett gammalt fotoalbum, och lekte med hennes leksaker.

"Jag vet att det inte är lätt för dig, men du behöver inte oroa dig. Hjälp är på väg."
Trillians röst lät avlägsen trots att hon bara satt någon meter från Ester.
"Hjälp med vadå? Allt jag vill är att få vara med min riktiga pappa."
"Kärlek väger tyngre än blod, du är redan med din familj."
"Vet du vem som är min pappa? Är det Joey? Snälla berätta!"
Men kvar framför henne var golvet tomt bortsett från en grön leksaksdinosaurie. När hon vaknade nästa morgon var hon osäker på om mötet varit verkligt eller en dröm.


Hon blev överraskad av Cory som kom in i hennes rum med en munter min.
"Ester, jag vet att vi inte har gett dig den uppmärksamhet du förtjänar, men idag är det din födelsedag och hela dagen kommer att handla om dig. Vi kan hitta på nästan vad som helst, du bestämmer." Ester behövde inte lång tid på sig för att komma på vad hon ville göra, något som hon längtat efter länge.


Inte långt efter var både hon och Cory iklädda badkläder och i full gång med ett vattenkrig. Det flög vattenballonger till höger och vänster och hon kunde inte minnas senast dom hade så roligt tillsammans. Cory verkade vara glad över att vara med henne nu, kanske brydde han sig om henne ändå.


Något annat som Ester länge velat göra var att lära sig simma. Hon hade aldrig fått chansen tidigare då varken Cory eller Ofelia tagit sig tid till att vara i poolen med henne. Cory gav henne instruktioner och såg till att hon höll sig flytande medan hon tog några försiktiga simtag. Tiger älskade vattnet och simmade runt i cirklar så pass mycket att Ester blev yr av att titta på henne.


Men dom kunde inte spendera hela dagen med bara varandra. Snart började det strömma in gäster och det var speciellt en person som Ester hade väntat på att få se igen. Ett stort leende bredde ut sig över Liams ansikte när han såg henne.


En familjefest hos McMillan var inte riktigt som andra fester. Hela huset var fullt av folk och det var svårt att öppna en dörr utan att hitta ett flörtigt par på andra sidan. Ofelia och Zack, Ofelia och Cory, Cory och Derik, Derik och Greg, Fiona och Eric, osv. Familjen växte hela tiden när någons partner skaffade en till partner som alla ville lära känna och ha med på träffar.


Det blev livat när alla försökte samlas i köket för att hurra för Ester när hon blåste ut ljusen på tårtan. Hon blundade och önskade sig något och kunde känna hur hon började lämna barndomen bakom sig.


Men istället för att sitta och äta tårta med dom andra smet hon iväg och letade reda på Zack för att få prata med honom ensam. Hennes fest var inte bara till för att fira hennes födelsedag, hon var fast besluten om att få reda på mer om Joey och hon visste att Zack känt Ofelia länge och därför kunde veta något om den tid då Ofelia blev gravid.

"Vad kan du berätta om Joey Ekström?"
"Joey? Jag har för mig att det gick en Joey på samma skola som mig och din mamma, men någon annan Joey känner jag inte till. Men det kan väl inte vara honom du menar?"
"Jo, berätta vad du vet om honom."
"Jag kände honom inte alls så jag har tyvärr inget att berätta."
"Var han tillsammans med min mamma?"
Hon började bli otålig och gillade inte det hon hörde.
"Det tror jag inte, men det var mycket jag inte visste om henne när vi just börjat dejta, det var först när hon upptäckte att hon var gravid som.."
Han kom på sig själv för sent, han hade sagt för mycket.
"Eh, du borde verkligen prata med din mamma om det här. Jag kan inte hjälpa dig."
Han skyndade sig iväg till köket där resten av gästerna befann sig.

Ester stod kvar med munnen öppen av förvåning.
"Stäng munnen, du ser efterbliven ut när du bara står och gapar."
"Sa han precis vad jag tror att han sa?"
"Kan du inte lyssna ordentligt så tänker jag inte upprepa det åt dig."
"Gerald, tänk om det inte är Joey som är min pappa, Zack var tillsammans med mamma redan innan hon blev gravid. Det kanske är han!"
"Haha, du har lyckats hitta ännu en pappa som inte vill ha dig. Kan du blir mer tragisk?"

I vanliga fall hade Geralds ord fått henne att tappa modet, men inte idag. Hon skulle få reda på sanningen oavsett vad han sa.


Ester var tvungen att tänka och vandrade genom huset för att upptäcka att hennes fötter lett henne till Ofelia och Corys sovrum igen. Hon var förvånad över att se Clara där men kände att hon kanske kunde få några svar från henne.

"Mormor, minns du mannen på kortet där borta?"
"Jag kan tyvärr inte hjälpa dig om du undrar något om honom, det enda jag någonsin sett av honom är det där kortet och Ofelia var inte mycket för att dela sitt privatliv med andra när hon var ung."
"Men det där kortet är taget ungefär samtidigt som hon blev gravid med mig. Tror du att han är min pappa?"
"När Ofelia var i din ålder så hade hon bara två saker i huvudet. Killar och trubbel, jag var övertygad om att hon kombinerat dom två när hon berättade att hon väntade barn. Men jag såg sedan att det var tack vare dig som hon tog sig i kragen och slutade föra sina stackars pojkvänner bakom ljuset. Du var det bästa som kunde hända henne och Cory var så bedårande när han höll dig för första gången."
"Men vet du vem som är min pappa?"
"Cory har älskat dig sedan den dag han fick veta att du var på väg, oavsett vem det var som fick dig att bli till så kommer han alltid att vara din pappa."
"Men jag måste veta.. Jag tror inte att Cory är min pappa på riktigt."
"Om det är så viktigt för dig att veta, så finns det ingen annan väg att gå än via din mor."


Det var bara Zack som lagt märke till att Ester inte var med på sin egen fest men han valde att inte säga något då han inte skulle kunna se henne i ögonen efter det han sagt. Det hade inte varit hans mening att ge henne ännu mer att fundera över och han hade aldrig velat ge henne en misstanke om att han kunde vara hennes biologiska far.


Ute vid poolen satt Ester och spenderade dom sista timmarna på sin födelsedag med att titta på vattnet och tänka på allt hon fått veta dom senaste månaderna. Zack som alltid funnits i hennes liv men hållt sig på avstånd hela tiden hade börjat dejta hennes mamma innan hon blev gravid, den mystiska Joey ville bara träffa Ofelia i hemlighet och både Ofelia och Cory hade undanhållit all fakta från henne under hela hennes liv.

Trots att huset var fullt av människor som brydde sig om henne så hade hon aldrig känt sig mer ensam.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar