Kapitel 112 del 1

"När mina föräldrar kom hem från deras smekmånad så hann vi knappt hälsa på varandra innan mamma drog iväg mig för att hitta en klänning. Hon verkade lika lycklig över mitt bröllop som hon varit över sitt eget."


"När vi lämnat huset så fick pappa tid att gratulera Mik i lugn och ro och berätta om sin resa samt planera deras del av bröllopet. Det var inte mycket dom behövde göra egentligen, det handlade mest om att fixa en kostym till Mik och se till att allt stod rätt till i trädgården."


"För mig var det däremot fullt upp, mamma hade tagit med mig till stans stylist för att hitta den perfekta klänningen."


"Jag provade flera och kollade flera gånger i spegeln för att se hur dom satt och om det verkligen var något jag ville ha på mig, den första var avskyvärd."


"Helst av allt hade jag skippat klänning helt och gått i mina vanliga kläder, men vi hade bestämt oss för ett lite mer traditionellt bröllop och det innebar klänning, jag vägrade fortfarande ta på mig ett par skor däremot, nån måtta får det vara. Efter jag vet inte hur många klänningar så hittade jag till slut en perfekt och vi packade snabbt in den i ett paket för att Mik inte skulle se den före bröllopet."


"När vi äntligen kom hem igen så gick jag in på mitt rum för att hämta något jag inte ens tänkt på på flera år. När jag tog upp kuvertet så blev jag lite förvånad över att det såg exakt likadant ut som när jag la det där, när jag själv förändrats så mycket."


"Mik kom in i rummet och såg att det var något på gång. Jag tror inte att någon kan läsa mig så bra som honom."


"Du vet väl att du inte måste ta reda på svaret om du inte vill?"
"Jag vet, men jag vill ha mina föräldrar brevid mig vid cermonin, mina riktiga föräldrar. Det är dags att ta reda på vem som kommer att stå närmast när jag delar min lyckligaste stund i livet med dig."

"Jag öppnade sakta kuvertet och tog ett djupt andetag innan jag tog fram och vecklade ut papperet inuti. Jag läste hela sidan noggrant flera gånger innan jag vek ihop det igen."

"Nu är det bara kvar att berätta det för honom. Önska mig lycka till."
"Lycka till, älskling." 


"På väg ut ur huset sprang jag in i Tiger. Hon har börjat bli ganska gammal men jag var glad över att hon skulle få vara med på min stora dag."

"Hej gumman, jag ska ut och hitta min riktiga pappa, vill du följa med?"


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar