"Ehm.. Jag är också gravid.."
"Det är ju underbart mamma!"
Ester kastade sig om halsen på henne.
"Jag ska få ett syskon och du ska få ett barnbarn, dom kommer att bli så bra vänner. Jag bara vet det."
Esters entusiasm smittade av sig lite och Ofelia kände sig bättre till mods. Dom var ändå fyra vuxna i huset och två bäbisar skulle nog inte bli för mycket jobb fördelat på alla."
Esters illamående höll i sig, precis som Ofelias trötthet och mor och dotter spenderade helst tiden hemma i sängen. Ester läste graviditetsböcker och Ofelia som redan kunde det mesta läste allt annat hon kunde hitta.
Med tiden tröttnade Ester på böckerna men fortsatte att hålla sin mamma sällskap på dagarna.
Så kom plötsligt dagen då hennes illamående gav med sig och ersattes av en enorm hunger. Hon visste inte hur många vändor hon gjorde till kylskåpet mellan måltiderna. Så fort ett mellanmål var slut så ville hennes fötter genast leda henne till köket för att hämta nästa.
Ofelias trötthet gav med sig också och hennes hormoner fick henne nästan att bli som en tonåring på nytt. Mikail var inte särskilt förtjust i att springa in i sina kärlekskranka svärföräldrar överallt i huset. Han kände sig ännu mer illa till mods när det var Zack eller Joey som blivit inlurade av Ofelia i något mörkt hörn.
Men han valde att inte klaga då exakt samma sak snart hände med Ester och hon kunde inte längre hålla händerna borta från honom så länge dom inte höll i något ätbart.
Så kom till slut dagen för det första nytillskottet att anlända. Ester skrek rakt ut av smärta och Mikail kände sig så otillräcklig när han inte kunde göra något för att lindra den. Men han fick tag på en taxi så dom kunde ta sig iväg till sjukhuset och sen var det bara för honom att stötta sin fru i väntan på nästa generation.
Efter vad som kändes som en evighet så var paret på väg hem igen. Med sig hade dom tvillingpojkarna Elmer och Rafael. Ester hade aldrig känt något liknande, hon var så otroligt lycklig när hon tittade på sina söner som var så lika sin far.
Även Ofelia blev blixtförälskad i paret och hon började känna sig ganska bekväm med tanken på att bli mamma igen när hon tog hand om Rafael medan Ester och Mikail sov.
"Snart får du en moster eller morbror som du kan leka med när du blivit större."
Men hon var inte beredd på hur snart det faktiskt var. Hon kände smärtan av den första sammandragningen och trots att det var något hon inte känt på många år så kändes smärtan så bekant. Hon la ned Rafael i sin säng och gick så fort hon kunde till sitt sovrum för att väcka Cory. Medan han panikartat klädde på sig så knackade hon på nästa dörr för att meddela Ester om att det var dags.
När hon lämnade sjukhuset så hade hon och Cory välkomnat Evelina och Audrian till familjen. Ofelia hade blivit lite chockad när Ester fick tvillingar, men nu när hon hade sitt egna tvillingpar så satte paniken snart in.
Fyra småbarn, hur ska det här gå?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar